Universitetsarkivet – från dass till digitalisering

Historiska dokument, flera hundra år gamla sigillstämplar och David Batras uppsats i företagsekonomi. Det är några av sakerna från universitetets arkiv som just nu visas i utställningen Källor till vår historia på Arkivcentrum Syd.

Fredrik Tersmeden, universitetsarkivarie, guidar oss runt i de ljusa och brandsäkrade lokalerna på Arkivcentrum Syd. I en stor, myndighetsliknande byggnad på Gastelyckan finns nämligen sedan 2003 de äldre delarna av Lunds universitets arkiv samlade. Den som blir besviken över att en titt i arkivet inte innebär att få lysa med ficklampa i en mörk källare, har desto mer att se fram emot på den guidade turen. Själva utställningen utgörs bara av två montrar med utvalt material, men Fredrik Tersmeden har mycket att berätta och blandar fakta med kuriosa och anekdoter från universitetets 350-åriga historia.

Lunds universitets arkivarie Fredrik Tersmeden berättar om föremålen och dokumenten ur arkivet som ställs ut under 350-årsjubiléet. Bild: D. Kovacevic

Som berättelsen om när universitetets konsistorium 1829 dömde teologistudenten Jacob Wilhelm Blomdahl till döden genom halshuggning. Fram till slutet av 1800-talet fanns nämligen en akademisk jurisdiktion. Universitetet hade domsrätt över studenter som hade begått brott. Ofta rörde det sig om mindre allvarliga brott men i ett fall också om ett mord. Blomdahl hade hösten 1829 hamnat i gräl med sin studiekamrat Andreas Emanuel Landén och slagit ihjäl honom. Dödsdomen verkställdes och domsprotokollet finns nu att beskåda i utställningen.

Andra dokument i utställningen påminner om en betydligt ljusare universitetshistoria. Lärosätets fyra konstitutioner eller stadgar från sent 1600-tal till exempel. I dem regleras hur undervisning och administration ska bedrivas och stadgarna var giltiga ända fram till mitten av 1800-talet.

Under den guidade turen får vi veta mer om universitetets historia och om studentlivet förr. Bild: D. Kovacevic

– Det står till exempel vilka ämnen det ska undervisas i och när biblioteket håller öppet. Men det finns också långa stycken om i vilken ordning man ska gå i olika akademiska processioner. Det var väldigt viktigt på 1600-talet, förklarar Fredrik Tersmeden.

Själva grundarbrevet från 1666, undertecknat av Karl XI:s förmyndarregering och universitetets äldsta dokument, förvaras i ett låst magasin. Eftersom det är en allmän handling går det att begära ut av vem som helst, även om man oftast får nöja sig med en kopia i det här fallet. Offentlighetsprincipen gäller också de många, gamla studentuppsatser som är arkiverade. En av dem, David Batras uppsats i företagsekonomi från 1997, med en rolig illustration på framsidan, finns i en av montrarna.

– Jimmie Åkessons uppsats i statsvetenskap får vi frågor om så ofta att den numera är digitaliserad. Det vanligaste folk frågar om annars är sina examensbevis. Varje vecka skriver vi ut en drös kopior till personer som tappat bort examensbevisen. Tidigare kursplaner frågas det också ofta om. Det kan till exempel vara en anställd vars arbetsgivare vill veta exakt vad som ingick i en viss utbildning, berättar Fredrik Tersmeden.

Vi går in i magasinet där universitetet har 12 000 -15 000 hyllmeter arkivmaterial, allt från gamla kartor och ritningar till flera hundra år gamla kvitton och annat ekonomiskt underlag. Magasinet, där flera andra myndigheter också har sina arkiv, håller alltid en temperatur på 18 grader och en luftfuktighet om 35-40 procent. De kontrollerade förhållandena i lokalen är till för att skydda känsliga dokument.

Magasinet på Arkivcentrum Syd är väl skyddat mot bränder och har automatiska dörrar mellan hyllorna. Bild: D. Kovacevic

Vad är det mest udda som finns i arkivet?

– Arkivet innehåller få föremål men det finns undantag. Det fanns en grupp forskare en gång i tiden som studerade olika djur i saltvattenmiljö. De hade en båt med en egenkomponerad flagga. Flaggan fick de dock göra sig av med, för det visade sig så småningom att den var alltför lik en officiell flagga som används för att signalera sjönöd. Det är nog det mest udda föremålet vi har.

Enligt arkivarien rymmer magasinet på Arkivcentrum Syd ”98 procent” av universitetets arkivmaterial. En del är kvar på de olika institutionerna och just nu genomförs också en inventering för att utreda vad som finns undanstoppat i universitetsbyggnaderna. Tanken är att alla pappersdokument ska förvaras i magasinet framöver.

Allt sedan grundandet har universitetet haft någon form av arkiv. Från början var det högst troligt en vanlig kista som flyttades runt. Det var tur, för när Lund sattes i brand under skånska kriget på 1660-talet kunde allt av värde packas ner och flyttas till Malmö, där det var ända fram till krigsslutet.

Universitets äldsta och kanske viktigaste dokument är grundarbrevet från 1666, komplett med en silverdosa med vax till sigillet. Bild: D. Kovacevic

När universitetet fick sin allra första egna byggnad 1688, Kungshuset, flyttade all verksamhet in dit. Ritningar från den tiden visar ett litet utrymme som påminner om ett burspråk, där arkivet inrymdes.

– Det var från början ett avträde, alltså ett inomhusdass, som man gjorde om till förvaring, säger Fredrik Tersmeden.

Där fick arkivet vara ända fram till 1882 när det hade växt så pass mycket att Kungshuset inte längre kunde rymma det. Några decennier i en källare under det då nybyggda universitetshuset följdes av nästan hundra år i lokaler på Universitetsbiblioteket, innan arkivet 2003 flyttades till Gastelyckan.

I dag är många viktiga dokument digitaliserade men trots det saknar universitetet fortfarande ett gemensamt digitalt arkiv.

– Det stora problemet är hur vi ska hantera digitalt material. Det analoga kan man alltid plocka in i en skrubb och om klimatet är gynnsamt och det inte kommer skadedjur, kan du läsa det femtio år senare. Digitala arkiv kräver däremot att allt blir rätt från början. De måste hela tiden underhållas och anpassas så att informationen går att läsa med nya program. Ett arkiv blir aldrig helt färdigt, säger Fredrik Tersmeden.

Utställningen med utvalt arkivmaterial pågår fram till den 31 oktober och är en del av Lunds universitets 350-årsjubileum. Den som vill ta en titt i magasinet får ytterligare en chans i år, på Arkivens dag den 11 november.

Ytterligare jubileumsevenemang hittar ni i vårt kalendarium.

Text: Dajana Kovacevic, studentjournalist för jubileumskansliet 

Fler bilder från jubileumsutställningen: 

Den tidigare studenten David Batras gamla uppsats i företagsekonomi går att beskåda i utställningen. Bild: D. Kovacevic
Några av universitets gamla sigillstämplar. De äldsta är från 1600-talet. Bild: D. Kovacevic
En av utställningsmontrarna innehåller bland annat gamla kataloger över studenter där man fyllde i viktiga uppgifter. Bild: D. Kovacevic
Fredrik Tersmeden är Lunds universitets arkivarie sedan 13 år. Bild: D. Kovacevic

 

september 25, 2017

Inlägget postades i

Konst i tid och rum Kulturvecka

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *