Hur ska framtidens universitet se ut?

Vad är egentligen universitetet till för? Vid första anblick skulle förmodligen de flesta se detta som en onödig fråga och hävda att den har ett ganska självklart svar. Men hur ofta ställer vi oss då denna enkla fråga? Och är den så okomplicerad som den initialt ger intrycket av? Debatt i Lunds sista paneldebatt för året tar avstamp i frågan om universitetets samhällsposition och vandrar sedan vidare mot den kanske största frågan av dem alla: “Hur ska framtidens universitet se ut?”

Panelisterna vid Debatt i Lunds jubileumsspecial var Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Roland Paulsen, docent i sociologi, Kerstin Tham, rektor Malmö högskola och Mats Benner, professor i forskningspolitik. Moderator var Lars Mogensen, journalist. Bild: A. Dorling


“Studenter kommer inte till universitetet som dumhuvuden som ska bibringas vett, utan lärare och studenter ingår i en gemenskap där man samtalar och lär av varandra”. Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, framhäver denna gemenskap och kultur mellan studenter, lärare och forskare som en av de viktigaste faktorerna som skapar mening vid ett universitet. Halldenius betonar även universitetens roll i samhällets demokratiska infrastruktur, en roll som få andra samhällsinstitutioner historiskt sett tagit på sig.

Mats Benner, professor i forskningspolitik, framhäver olydnaden som en av universitetets viktigaste hållningar och möts inledningsvis med frågande blickar från de övriga paneldeltagarna. Benner utvecklar: “På universitetet blir man nästintill bestraffad om man lyder, man ska vara frågvis och besvärlig”, säger han och understryker även att det är just denna olydighet som samtliga nobelpristagare har gemensamt och kommer att belönas för.

Benner möts dock av invändningar nästan direkt från Roland Paulsen, docent i sociologi, som menar att detta är ett ideal som inte speglas av verkligheten, där en stor del av arbetet på universitetet för oss i motsatt riktning. “Vi lägger väldigt mycket tid på att hålla uppe olika hierarkier, till exempel akademiska grader. Vi har doktorer, docenter, professorer eller administrativa grader: prefekt, prodekan, dekan, prorektor, rektor”. Han möts av spridda skratt från åhörarna vilket indikerar att åtminstone delar av publiken håller med om hierarkierna ibland kan kännas lite absurda. Den energi som läggs på upprätthållandet av dessa strukturer hämmar i sin tur modet att utmana lydigheten och begränsar den fria kunskapen menar alltså Paulsen.

Moderator Lars Mogensen frågar Kerstin Tham, rektor på Malmö Högskola – som ju vid årsskiftet blir universitet, om vilka de stora utmaningarna är för universitetens framtid är.

“Jag ser ju egentligen mest möjligheter”, inleder hon och bryter en något pessimistisk trend i paneldiskussionen. Tham ser fördelarna med att vara rektor vid ett såpass ungt lärosäte som Malmö Högskola: “Jag tror att vi måste göra upp med gamla traditioner för att öppna upp och möta den nya generationen, det tror jag kommer vara avgörande för hur vi lyckas”.

Kerstin Tham ser även positivt på växande global konkurrens i forskningsvärlden: “Jag tror att det är viktigare än någonsin för universitetens roll som frizoner”. Tham framhäver öppenhet som en av de viktigaste inställningarna för att universiteten ska lyckas i framtiden.

Se Debatt i Lund: Framtidens universitet – varför och för vem?

Text och bild: Alexander Eriksson Dorling, student Media och kommunikation, Lunds universitet y

oktober 24, 2017