Populärt att lära känna hjärnan!

“Att tappa kontrollen över sin egen hjärna låter lite läskigt – det låter ju som en science fiction- film”, inleder Christine Ekdahl Clementson, docent vid Klinisk neurofysiologi, sin föreläsning på temat epilepsi. Hon presenterar inför hängivna deltagare i Stadshallen intresserade av att ära känna hjärnan, och därmed sig själva, lite bättre.

Christine berättar mer om sitt projekt och om den forskning som bedrivs på Lunds Epilepsicentrum under det populärvetenskapliga evenemanget Lär känna hjärnan. Forskningen bedrivs på en patientgrupp som Christine menar är relativt anonym. Detta trots att nästan en procent av befolkningen över hela världen har epilepsi:

“Det har ju varit skamfyllt, man trodde att man hade kontakt med andarna och man fick inte gifta sig om man hade epilepsi innan 60-talet i Sverige”

Christine Ekdahl Clementson vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Christines forskargrupp har bland annat fokuserat på svårigheterna med att identifiera ett epileptiskt anfall hos patienter med misstänkt epilepsi. Forskargruppen använder videoEEG- registrering (hjärnvågsregistrering) och blodprov på inneliggande patienter för att hitta markörer som korrelerar med specifika typer av epilepsi.

Moderator Lars Mogensen från Filosofiska rummet i P1 frågar vad hon drömmer om att uppnå med sin forskning. Dels vill hon kunna hitta markörer för uppskatta risken för att drabbas av epilepsi och dels vill hon kunna hjälpa de små barn vars uppväxter kan påverkas drastiskt av epilepsi:

“Det som man brinner lite för är de yngre barnen som kanske har 100 anfall om dagen och där vi inte har någon medicinering […], där hade man velat ha en helt annan typ av medicinering än vad vi har idag.”

Ett nästan fullsatt Stadshallen visade att det var populärt att lära känna hjärnan. Bild: A. Dorling Eriksson

Hur hänger fysisk aktivitet ihop med hjärnans prestation?

Efter Christines föredrag berättar åtta andra Lundaforskare om sina forskningsprojekt och framsteg inom deras områden, som alla på något sätt har en anknytning till hjärnan och neurovetenskap.

Föredragens teman varvades med bland annat spelberoende, cellterapi, depression och ett alltid lika hett ämne: fysisk aktivitet och dess relation till hjärnans funktion.

Tomas Deierborg, docent vid Neuroinflammation, får Stadshallen i rörelse genom att be publiken ställa sig upp för att hålla igång kroppen och poängterar:

“En del av er har säkert suttit en timme och man ska ju hela tiden försöka vara igång, en viktig del av hjärnan är inte bara tanken utan även våra rörelsemönster.”

“Om man inte rör musklerna så vet vi att de förtvinar och det kan finnas sådana kopplingar mellan motion och hjärnan också.” säger Tomas och förklarar även att hjärnans produktion kan börja minska redan i 30-årsåldern men att man genom träning kan motverka detta.

Världshälsoorganisationen rekommenderar 150 minuters träning i veckan. Tomas tillägger att forskning visar att frekvent och högintensiv fysisk aktivitet är det som gynnar musklerna mest och därmed även hjärnan eftersom musklerna utsöndrar ämnen som direkt påverkar hjärnans produktivitet.

Eftermiddagen var sammanfattningsvis en kunskapsinjektion som presenterade många intressanta forskningsprojekt och ett nästan fullsatt Stadshallen tyder på att intresset för att lära känna vår hjärna är stort!

Evenemanget i Stadshallen var en del av vetenskapsveckan Den fantastiska hjärnan 4-10 september, organiserad som en del av Lunds universitets 350-årsjubileum av två hjärnforskningsnätverk BAGADILICO & MultiPark samt Medicinska fakulteten, alla vid Lunds universitet

Stadshallen smyckades med fin banderoll som visade vilken vetenskapsvecka det var dags för. Bild: A. Dorling Eriksson

Text och bilder: Alexander Dorling, student Medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet.

Läs fler bloggar och se filmade presentationer från vetenskapsveckan om den fantastiska hjärnan

Det här inlägget postades i Hjärnvecka och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt