På jakt efter universitetets 350-åriga historia

Häng med på en resa genom århundradena, i jakten på när nuet och det förgångna smälter samman. Universitetets historia lever och finns mitt ibland oss. Det är ju samma stad, samma gator och byggnader då som nu. Det enda som rent geografiskt skiljer oss från våra 1600-talskollegor är en mätbar sträcka i rymden. 350 år av universitetshistoria är 350 varv runt solen. Varken mer eller mindre. Så låt oss ta en promenad i decembermörkret och landa tidsmaskinen där allt började.

img_1856bergstrom

I bilden: Liberiet till vänster, i förgrunden, och Lunds domkyrka till höger. Bild: Johan Bergström

På ett smått oförklarligt sätt pressar vi oss bort från de atomer som håller samman nuet i vår egen tid. Vi färdas bakåt och landar tidsmaskinen i ett annat nu, i 1600-talets Lund, då universitetet är nyfött. Framför oss reser sig Liberiets röda tegelväggar. Denna lilla medeltida byggnad utgör en av universitetets första undervisningslokaler. Här hålls bland annat de naturvetenskapliga föreläsningarna.

Om man lutar ryggen mot den nötta fasaden en liten stund kan man förhoppningsvis plötsligt förnimma ett ögonblick av tidlöshet. Kanske är det kvällsmörkret som bidrar. Eller kanske månens årtalslösa sken. En hastig skymt i ögonvrån. Är det måhända matematikprofessor Anders Spole som passerar runt hörnet och går in i byggnaden för att hålla ännu en av sina föreläsningar? Spole är en av universitetets första professorer, och hans tjänst innefattar förutom matematik även ämnena fysik, astronomi och navigation. En bevarad förteckning över föreläsningar år 1671 avslöjar att han exempelvis föreläser om allmän optik, om ljusets brytning och reflexion. Han utför också demonstrationsexperiment för studenterna. Hans kollega, matematikprofessorn Martin Nordeman, föreläser om den klassiska mekaniken.

ska%cc%88rmavbild-2016-12-17-kl-17-08-48

Anders Spole har under sin tidigare resa i Europa mött flera av samtidens mest framstående naturvetenskapliga forskare och matematiker. Han har under resan dessutom lärt sig glasslipning för optiska instrument och har nu låtit bygga Lunds första astronomiska observatorium, med en drygt tio meter lång stjärnkikare, på taket ovanpå sin bostad några kvarter längre bort. Utforskandet av stjärnhimlen är omvälvande och fascinerande; ett sökande efter pusselbitar till den nya världsbilden.

Lunds domkyrka reser sig som en respektingivande grå koloss intill Liberiets smäckra uppenbarelse, måhända en symbolisk påminnelse om vilka studieämnen som av kyrkan ändå anses vara universitetets allra viktigaste i lärosätets begynnelse. Men trots rådande politik och maktstrukturer så har naturvetenskapen ändå fått förhållandevis många av universitetets första professurer. Lunds universitet vill vara ett lärosäte i frontlinjen av kunskapsmassan. Tyvärr får dock verksamheten redan åtta år efter sin start ett hastigt slut, eller snarare ett hastigt avbrott sett i backspegelns ljus. Danmark förklarar krig mot svenskarna och en stor del av Lunds bebyggelse bränns ner till följd av danskarnas härjningar. Inte kan professor Spole ana, när han står där inne i Liberiet bland sina studenter, att om bara några år kommer hans nybyggda observatorium att förstöras i dessa eldslågor.

Läs resten av artikeln skriven av Lena Björk Blixt i Lunds universitets magasin (LUM).

Läs fler artiklar om jubileet i senaste (Jubi)LUM

Det här inlägget postades i Svenska. Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt