Jubileumslista: 7 saker du kanske inte visste om fästingar

Lär dig något nytt om fästingar och hur de fungerar!

  1. Vuxna fästingar, honor och hannar, är fem eller sex år gamla. De flesta så här små insekter och spindlar blir annars inte mer än ett år gamla.
  2. Fästingar genomgår tre stadier. Ur äggen kryper larver, som efter ett blodmål blir till nymfer. Efter ytterligare ett blodmål blir de vuxna, hannar eller honor. Larverna finns ofta många tillsammans, medan de andra stadierna förekommer enstaka.
  3. Den vuxna fästinghannen äter inte. Hans mundelar är ombildade till att överföra ett spermiepaket till honan. Men han söker upp ett värddjur, på samma sätt som honan. Han parar sig nämligen bara med en hona som har hittat ett värddjur. På så sätt slösar han inte bort sina spermier på en hona som kanske inte kommer hitta ett värddjur.
  4. Fästingar kan inte dricka vatten med munnen. När de blir uttorkade måste de därför ta upp fukt från luften. Det gör de med hjälp av de två andningsapparaterna som kan ses som små prickar på båda sidor av kroppen, bakom benen. Fästingar har inga antenner men de har fullt av känselorgan på frambenen som kan upptäcka till exempel värmestrålning och koldioxid. Upptäcker de en koldioxidkälla kan de spåra den. Därför samlas fästingar längs tättrafikerade vägar. Bilar släpper ut koldioxid med avgaserna.
  5. När en fästing är aktiv, sitter den stilla i vegetationen. Där väntar den på att ett värddjur ska passera. På grässtrået utsätts den för uttorkande vind och sol. När den förlorat för mycket vatten klättrar den ner igen och söker upp ett fuktigt ställe i marken. Där tar den upp vattenånga från luften och kan åter bli ”aktiv”. Hittar den ingen fukt går den i vila tills marken åter blir fuktig, kanske först framåt hösten.
  6. Fästingar kan överleva kalla vintrar. Har de bara möjlighet att krypa ner i skydd i marken, och om temperaturen är stabil, utan att växla mellan frost och tö, klarar de låga temperaturer. Blir det mycket snö fungerar den isolerande, som ett täcke. Däremot behöver de långa somrar, med många dagar då de kan sitta uppe i vegetationen och vänta på att ett värddjur ska passera. Nordgränsen för deras utbredning setts därför inte av vintertemperaturen utan av antalet varma dagar.

Denna lista har tagits fram av docent Lars Lundqvist, Systematisk zoologi, Lunds universitet.

Lunds universitets 350-årsjubiluem firas från den 19 december 2016 till den 28 januari 2018. Läs mer om programmet på jubileumshemsidan lu.se/350

Det här inlägget postades i Social Media Buzz, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt