Jubileumslista: 10 saker du inte visste om språklig diversitet

Lunds universitet firar 350 år av utbildning och forskning. Lär dig något nytt från dagens professorer och forskare:

1. Språklig diversitet syftar typiskt på språk som talas i områden där det förekommer många små och olikartade språk. Vissa ovanliga språkliga särdrag och grammatik kan återfinnas i språk som talas på olika kontinenter.

2. Språklig diversitet hittas i miljöer där det också förekommer en särskild biologisk artrikedom av växter och djur t.ex. i Amazonas, Australien och Sydostasien. Vanligtvis har dessa språk bara några tusen talare vardera.

3. Talare av dessa små språk är ofta 2-, 3- eller 4-språkiga och har lätt för att lära sig nya språk.

4. Ofta tillämpas lingvistisk exogami i dessa områden vilket innebär att man ser till att gifta sig med någon utanför det egna språkområdet. Detta för att undvika giftermål inom släkten.

5. Det finns språk som inte har några ordföljdsregler alls. I en sats kan alla ord kastas om hur som helst.

6. Det finns språk som inte har några räkneord. Istället säger man bara ’denna’ och ’många’. Affärsverksamhet i ett sådant språkområde bygger på tillit snarare än antal.

7. Det finns språk där man kan sätta en verbändelse på ett substantiv för att markera förfluten tid t.ex. fru-de (min förra fru) eller hus-de (mitt förra hus).

8. Det finns språk där man måste ange sanningshalt i det man säger med ordformer som betyder: ’jag vet det för att jag sett/hört det’ eller ’jag har hört det genom skvaller’. Glömmer man denna ordform betyder det att man ljuger.

9. Det finns språk där man inte kan uttrycka tid grammatiskt. Istället markerar man att något är ’avslutat’ eller ’oavslutat’ eller att det är ’verkligt’ eller ’overkligt’. I sådana språk krävs det särskild grammatik för att kunna återberätta sagor och myter s.k. mytiskt tempus.

10. Det finns språk där man har olika grammatiska former och ändelser beroende på om den som talar är man eller kvinna. Det finns också språk där man måste använda speciell grammatik om svärmor lyssnar s.k. Mother-in-law-speech.

Denna lista har tagits fram av Gerd Carling, docent i lingvistik, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Det här inlägget postades i Social Media Buzz. Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt