350 år av lustfyllt allvar

Lunds universitet är ett gott exempel på att ett gott skratt kan förlänga livet. Här har humorn alltid vägt lika tungt som allvaret, och 350 år i vetenskapens och samhällets tjänst för med sig stor respekt.

Avsikten med det pågående jubileet är att ta avstamp i nutiden för att blicka mot framtiden. Samtidigt är historien den grund som allt vilar på.

– 350 år av utbildning av unga människor är en fantastisk sak. Generation efter generation har strömmat igenom här och gjort insatser i samhället. Lika många år av forskning har ökat vår kunskap om människan, universum och tillvaron och har omsatts i innovationer inom medicin och teknik, säger Göran Bexell, styrelseordförande för jubileet.

Med 40 000 studenter och 7 500 anställda är Lunds universitet i dag en av Skandinaviens största institutioner för forskning och utbildning. Den stora studentexplosionen kom på 1960-talet som en följd av babyboomen och de statliga studiemedlen.

Mer historia i ”People & Places: en personlig syn på Lunds universitets och dess historia”:

När universitetet invigdes en kall januaridag 1668, lite mer än ett år efter det formella grundandet, tog 14 professorer och 80 studenter plats i det nybildade lärosätet. Det femte universitetet i det storsvenska imperiet behövdes för att utbilda präster och ämbetsmän och förvandlade Lund från en stad i förfall till ett betydande lärcentrum.

– Det här var också en period då Sverige gick från ett fattigt land i Europas utkant till att bli en storspelare. Då gällde det att visa att man inte bara var en råbarkad krigarstat, utan också ett land med kultur och vetenskap, säger Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitet.

Under 1700-talet växte ekonomi fram som ett eget ämne inom naturvetenskapen, kopplat till botanik. Grundtanken var att ju mer självförsörjande ett land var, desto bättre. Det var före idéerna om marknadsekonomi och frihandel, vilket ledde till en del småtokiga satsningar, som att odla tusentals mullbärsträd i Lund för att producera siden.

– Men allt har en början. Det viktiga var att man insåg att universitetet kunde generera kunskap till gagn för samhället. Det ligger nära hur vi tänker än i dag, att det ska finnas en samverkan mellan region, kommun, stat, näringsliv och universitet, säger Björn Magnusson Staaf, lektor i museologi.

1800-talet blev starten för både den akademi och det näringsliv som vi känner än i dag. Lunds universitet gick från att främst vara av regional betydelse till att få kulturellt och politiskt inflytande i hela landet. Dels genom framträdande medarbetare, dels genom den nya möjligheten att utse riksdagsmän.

Många av de tidiga socialdemokratiska ministrarna var skolade i Lund och fick med sig ett slags lundensisk pragmatism, fri från dogmer, som kom att forma hela landet.

Lunds universitet har också påverkat människors tillvaro genom de många innovationer och framgångsrika företag som har vuxit fram ur forskningen. Tetra Pak, Ericsson, Axis Communications, Oatly och bluetooth-tekniken är bara några exempel. Nils Alwalls konstgjorda njure lade inte bara grunden till ett globalt företag, Gambro, utan har också förbättrat tusentals människors liv.

Tetra Pak. Bild från 1944.

Produkter och tjänster i all ära. Forskningen har även format de juridiska, politiska och ekonomiska system som håller upp samhället. Carl Adolph Agardh (1785–1859) var till exempel drivande bakom idén om statsskuld, att staten lånar för att göra investeringar.

I Lund grundades också Sveriges första vetenskapsby, Ideon, där forskning och näringsliv knyts samman. Efterföljarna har varit många och har tryggat landets ekonomi och innovationskraft.

Men särskilt på en punkt skiljer Lund alltjämt ut sig mot övriga lärosäten: humorn har en unik särställning och är till och med inskriven i den strategiska planen. Det är ingen slump att många svenska komiker har studerat just här. Spex- och karnevalstraditionen har djupa rötter.

Lundakarnevalen 2014. Bild: G. Menander

– Rekryteringen till Lunds universitet var ursprungligen mer lokal och lite mer lantlig än till exempelvis Uppsala, där huvudstadens och högadelns barn studerade. Det kan ha bidragit till att man i Lund inte såg lika högtidligt på sig själv och hade periferins ironiska distans till tillvaron. Vi är inte bara intellektuellt skärpta. Vi är roliga också, säger Fredrik Tersmeden.

Mycket har hänt under de gångna 350 åren, men mycket har också förblivit sig likt. Den ed professorerna svor på 1600-talet påminner i stor utsträckning om de uppgifter universitetslärarna har än i dag, påpekar Fredrik Tersmeden.

– Man talade om plikten att undervisa, regelbundet publicera sig och gynna det som för fäderneslandet var nyttigt. Så basen med utbildning, forskning och den tredje uppgiften fanns uttalad redan 1666.

”Då gällde det att visa att man inte bara var en råbarkad krigarstat, utan också ett land med kultur och vetenskap.”

Tidslinje
Utforska historiska nedslag i Lunds universitets tidslinje!

Om jubileumsåret
Jubileet drog i gång den 19 december 2016, på dagen 350 år efter det formella grundandet, och pågår till och med den 28 januari 2018, på dagen 350 år efter universitetets invigning. Jubileumsåret, som bland mycket annat bjuder på fem vetenskapliga temaveckor om aktuella frågor, är en möjlighet för universitetet att uppmärksamma utbildning, forskning, de senaste innovationerna och samarbeten som leder Lunds universitet mot framtiden. Läs mer.

Artikel publicerades först i Lunds universitets jubileumsbilaga, tryckt och utskickad med Dagens Industri. Producent: CrossMedia. Läs hela bilagan (sök ”Lunds universitet”)

Det här inlägget postades i historia, Svenska och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt